Det finns vissa saker man antar sig vara naturligt förskonad från när man som min mor bor på fjortonde våningen, många tiotals meter ovanför marknivå, och därför först har svårt att förlika sig med, även när de väl visar sig stämma
Tecknen har varit där i en vecka, att en okänd inkräktare stundtals befunnit sig i lägenheten, förmodligen kommit in genom den allt som oftast småöppna balkongdörren, i dessa tider behöver man ju den luft man kan få, då framförallt det närmast förankrade vardagsrummet är rummet som bär på sagda tecken, en förstörd kruka, en pappersavlägsnad och uppäten Ferrero Rocher, en trasserad plastpåse och en avsmakad nostalgiskt bevarad grekisk kotte av den större sorten
Jag sa till min mor att det hela påminner mig om barnboken Historien om Någon, som var min favorit när jag var liten, brorssonens favorit när han var mindre, och lär bli brorsdotterns favorit inom överskådlig framtid
Den mest uppenbara gissningen är förstås en större fågel, varför inte en skata eller en havstrut, de är vanligt förekommande i området
Men mor har rätt i att balkongdörren varit alltför sluten för att med lätthet släppa in en större fågel, för att inte tala om att den skall ha lyckats tagit sig tillbaka ut, vi vet båda hur det är när en fågel fastnar i lägenheten, det har hänt förut, desperationen som flaxar runt och välter precis allt möjligt
Nej, det här ger helt andra, tidigare obekanta vibbar
Exempelvis sättet Någon måste ha skalat bort omslagspapperet på chokladen, och varför gav den sig på att smaka på den gamla torra grekiska kotten av alla möjliga ting, varför inte bara äta mer hasselnötschoklad
Det är nästan som om svaret stirrar en i ansiktet, bara det att det känns helt ofattbart, och därför säger man ingenting, vågar inte ens gissa, även fast det inte vore särskilt farligt, om det nu visar sig vara fel, men som sagt, tanken känns absurd, så all logik är satt på paus
Dagen efter visar det sig att Någon varit inne i min mors sovrum, tagit sig in genom en ännu mindre fönsterglipa och bajsat små svarta kulor i sängen och dragit ner ett par saker i golvet
Sedan, en ytterligare dag senare, händer det
Någon blir ertappad
Eller så är det min mor som blir ertappad, båda två blir i alla fall högst överraskade och flyr till en början åt varsitt håll
Min mor, efter att ha tagit skydd på badrummet, ringer mig och febrilt säger det, det som vi inte velat gissa men ändå hade gissat, innerst inne, som nu befann sig i lägenheten tillsammans med henne
En ekorre
Och man börjar direkt försöka föreställa sig hur den har lyckats klättra upp fjorton våningar av slät, brant vertikalvägg, bara med stöd från ett och annat fönsterbleck, låga balkongavsatser
Sedan dess har den återvänt, eller åtminstone försökt återvända till min mor var och varenda dag
Hon vågar, nu i sommarhettan, inte längre ventilera som förut
Och vad skall man riktigt göra, den är ju både söt och fundamentalt oskyldig, stackaren vet inte bättre, och kan förmodligen inte heller finna sin väg tillbaka ner till marken
Istället håller den nog till uppe på taket, som bara är en ytterligare våning upp
Att den sedan återkommande väljer att besöka just min mors lägenhet, efter att ha fått smak på både Ferrero Rocher och gamla grekiska kottar, är inte heller särskilt svårt att förstå